Precisionsmedicin

Precisionsmedicin

Precisionsmedicin avser en utveckling av patientcentrerade förhållningssätt och arbetsmetoder inom hälso- och sjukvård, som utgår från individers specifika förutsättningar och syftar till att tillhandahålla skräddarsydda strategier för förebyggande åtgärder, utredning och behandling av hälsotillstånd, för definierade grupper av individer. Målet är att tillhandahålla rätt strategi för varje patient, vid varje tidpunkt, utifrån identifierade behov. Precisionsmedicin är teknik-, metod- och terapiobundet och ska ses som en utveckling av hälso- och sjukvården snarare än en revolution.

Begreppet utgår från definitionen som antagits från EU:s hälsoministrar.[i]

Tillgängliggörande

Begreppet tillgängliggörande handlar om att precisionsmedicin når hela vägen fram till patienter – efter behov. Ett långsiktigt hållbart tillgängliggörande i hälso- och sjukvården förutsätter rätt användning, i rätt tid, till rätt patient, samt en kostnad som är rimlig i förhållande till effekt och tillgängliga resurser. Tillgängliggörande kan ibland också ske inom ramen för forskning, utveckling och innovation.

Begreppet är baseras på OECD:s beskrivning av tillgängliggörande och har förtydligats utifrån den svenska hälso- och sjukvårdskontexten.[ii]

Prioritering

Prioriteringar i den svenska hälso- och sjukvården utgår från den etiska plattformen och principer om människovärde, behov och solidaritet och kostnadseffektivitet. Prioriteringar kan ske på olika sätt. 

Att prioritera innebär att rangordna och välja ut de alternativ som ska sättas före och åtgärdas framför de alternativ som ska senareläggas eller inte åtgärdas alls. Alternativen ska vara övervägda och relevanta. Prioritering kan ske på individ-, grupp- eller populationsnivå. Att ransonera innebär prioritering som medför bortval, begränsning eller fördröjning av en åtgärd. Att utmönstra innebär att välja bort åtgärder som visat sig sakna relevans eller positiv effekt, eller där nya metoder eller terapier som bättre tillfredsställer ouppfyllda behov finns att tillgå. 

Begreppet har sin utgångspunkt i de lagstadgade prioriteringsprinciperna för hälso- och sjukvården.[iii]

Implementering

Utifrån hälso- och sjukvårdshuvudmännens lagstadgade uppdrag och ansvar avser begreppet implementering den beredning, beslut och procedurer som används för att införa precisionsmedicin i klinisk vardag. En långsiktig och hållbar implementering innebär att metoder och teknologier etableras, blir kända, används och görs tillgängligt på ett sätt som är ekonomiskt och operativt hållbart för verksamheten.

Begreppet har sin utgångspunkt i Socialstyrelsens beskrivning av implementering och har förtydligats utifrån sjukvårdshuvudmännens lagstadgade ansvar och uppdrag.[iv]

Källor:

[1] Europeiska unionens officiella tidning, 20151217, Rådets slutsatser om individualiserad behandling för patienter (2015/C 421/03), https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2015:421:FULL

[1] OECD (2020), Addressing Challenges in Access to Oncology Medicines, Analytical Report

[1] Se bl a Betänkande 1996/97:SoU14, Prioriteringar inom hälso- och sjukvården; Carlsson P och Waldau S (2013), Att välja rättvist- Om prioriteringar i hälso- och sjukvården;

[1] Socialstyrelsen (2012), Om implementering

Tillgängliggörandet av precisionsmedicin utgår från det lagstadgade ansvaret som regionerna har för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Långsiktigt hållbart tillgängliggörande handlar om att diagnostik och behandling når till rätt patienter, utifrån behov, vid rätt tidpunkt och till rimliga kostnader utifrån tillgängliga resurser. En hållbar hälso- och sjukvård säkerställer att invånare och patienter ges tillgång till en god och säker vård och hälsa, idag och i framtiden.

Jo. Hälso- och sjukvården har alltid arbetat med precision utifrån bästa tillgängliga evidens och kunskap. De vetenskapliga och teknologiska genombrott som skett senaste åren innebär möjligheter med en ökad grad av precision och mer individanpassning – bland annat utifrån genetiska faktorer – vilket är ett skifte från åtgärder som riktar sig till gruppnivå till mer individanpassad vård. Idag bedrivs omfattande klinisk forskning, utveckling och pilotprojekt, och implementering pågår för viss ny diagnostik och behandlingar. För att kunna skala upp och bredda detta arbete – så att fler kan ta del av den precisionsmedicinska utvecklingens möjligheter – krävs även förändringar inom hälso- och sjukvårdssystemet. Bland annat behöver de organisatoriska, ekonomiska, juridiska, strukturella och personella förutsättningarna stärkas. Den nulägessammanställning som vi arbetar med att ta fram utvecklar dessa områden i mer detalj (kommer under våren 2025). 

Den svenska hälso- och sjukvården kommer aldrig kunna ge allt till alla. Det behövs tydliga, transparenta och strukturerade former för prioritering av insatser och resurser. Det är ofrånkomligt. I vissa fall kommer vi behöva välja att avstå eller välja bort andra insatser i vården. Prioriteringsarbetet behöver ske i enlighet med den av riksdagen antagna etiska prioriteringsplattformen och principerna om människovärde, behovs- och solidaritet och kostnadseffektivitet. Hälso- och sjukvården ska också vila på vetenskaplig evidens och beprövad erfarenhet.

Hälso- och sjukvården befinner sig i en tid av förändring och det har skett många vetenskapliga och teknologiska framsteg inom precisionsmedicin. Det möjliggör mer träffsäkra och individanpassad diagnostik, behandling och uppföljning. Det pågår också många initiativ på lokal, regional och nationell nivå - till stor del finansierade med forsknings- och utvecklingsmedel. I takt med att den precisionsmedicinska utvecklingen börjar kunna omsättas i klinisk vardag och det krävs beslut om införande, prioritering och resurssättning är det allt viktigare att hälso- och sjukvårdshuvudmännen tar ett större ägandeskap över frågorna.  

Universitetssjukhusregionerna har initierat detta arbete eftersom de har ett särskilt uppdrag att främja forskning, utveckling, innovation och samverkan. På universitetssjukhusen introduceras och utvärderas också många av de nya och avancerade metoderna och teknologierna - så även precisionsmedicin. Detta uppdrag är centralt för långsiktigt hållbar implementering och tillgängliggörande av precisionsmedicin i klinisk vardag. Det är samtidigt viktigt att alla regioner inkluderas och är delaktiga för att säkerställa nationell samordning och skalbarhet och ett jämlikt tillgängliggörande till precisionsmedicin.

Arbetet syftar till att adressera många komplexa utmaningar i hälso- och sjukvården. Det innebär att det är många andra aktörer som även påverkar eller påverkas av arbetet. Universitetssjukhusregionerna kan inte lösa utmaningarna själva. Precisionsmedicin i sig är också ett fält som omfattar många olika vetenskaper och teknologier och kräver ett nära samarbete mellan patienterna, olika professioner och verksamhetsområden inom hälso- och sjukvården och inom akademin. Även företagen har en viktig roll i detta arbete. Relevanta aktörer och nyckelintressenter finns på lokal, regional och nationell nivå. Alla goda initiativ behöver tas tillvara på och samordnas, samt att samarbeten behöver stärkas för att vi ska få ett större genomslag av precisionsmedicinsk utveckling i hälso- och sjukvårdssystemet.

För svensk hälso- och sjukvård innebär långsiktigt hållbart tillgängliggörande att vi från vården blir tydligare med vilka delar av den precisionsmedicinska utvecklingen som ska prioriteras. Effektiv, säker och kostnadseffektiv diagnostik och behandling behöver premieras för att skapa mesta möjliga hälsa. Medvetna prioriteringar enligt prioriteringsplattformen hjälper oss att minimera riskerna med negativa och oönskade undanträngningar av annan vård och hälsa.

För patienter och invånare innebär detta möjlighet till en bättre vård och ökad hälsa, idag och i framtiden. Det säkerställer också att våra offentligt finansierade resurser används på ett genomtänkt och motiverat sätt.

För forskning inom akademi och näringsliv innebär detta dels en ökad tydlighet och förutsägbarhet kring den av vården efterfrågade kliniska forskningen inom precisionsmedicin. Det ger bättre förutsättningar för translationell forskning och möjligheter att omsätta forskningsresultat i klinisk nytta. Vi ser möjligheter för stärkta forskningssamarbeten mellan hälso- och sjukvård, akademi och näringsliv och menar att utrymmet för denna typ av forskning – i den kliniska vardagen – kommer kunna stärkas. Det gäller även för precisionsmedicin som tillgängliggörs i vården men som kräver uppföljning och evidensgenerering enligt vetenskaplig metodik.

För näringslivsutveckling och tillväxt innebär en hållbar hälso- och sjukvård att vi fortsätter att använda och betala för effektiva, säkra och kostnadseffektiva produkter och tjänster. Det stärker den svenska marknadens attraktivitet och bidrar till affärsmässig lönsamhet för företag som erbjuder relevanta lösningar.

Om vi inte lyckas riskerar vi att den precisionsmedicinska utvecklingen inte når hela vägen fram till patienter som behöver den, alternativt att tillgängliggörandet blir godtyckligt och leder till ojämlik vård. Vi riskerar att tappa nuvarande position inom forskningen och de styrkor och kompetenser som finns i den svenska hälso- och sjukvården tillvaratas inte. Utvecklingen stagnerar. Det riskerar även att försvåra den framtida kompetensförsörjningen i vården. Slutligen är arbetet nödvändigt för att undvika en ohållbar kostnadsutveckling och negativa undanträngningar i hälso- och sjukvården.

Universitetssjukhusregionerna har avsatt resurser för att arbeta med att stärka förutsättningarna för forskning, utveckling och implementering av precisionsmedicin. Dels har precisionsmedicinska centra etablerats på alla universitetssjukhus. Dels har tid avsatts för att arbeta gemensamt i det nationella initiativet för att ta fram en färdplan för ett mer långsiktigt strategiskt arbete för tillgängliggörandet av precisionsmedicin. Vinnova och Swelife finansierar vissa kostnader som uppstår i detta arbete under perioden augusti 2024 till december 2025.

Precisionsmedicinska centra har etablerats på universitetssjukhusen för att samla och samordna kompetenser, funktioner och infrastrukturer som tillsammans verkar för att främja forskning och utveckling samt att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart införande och implementering av precisionsmedicin i hälso- och sjukvården. Detta arbete är i linje med universitetssjukhusens roll som nav i den specialiserade och avancerade hälso- och sjukvården.

Nej. Att arbeta med tillgängliggörande av precisionsmedicin är ett av hälso- och sjukvårdens grunduppdrag och inte ett projekt som tar slut. Däremot har den del av arbetet som finansiera av Vinnova och Swelife ett slutdatum i december 2025. Det "projektet" tar slut.