Först ut i Sverige med ny robotteknik

Det har gått ett drygt dygn sedan Marie-Louise Gustavsson och Linda Skoglund kom till Lindesbergs lasarett när vi möter upp. Nu väntar bara en lunch innan det är dags att åka hem och fortsätta rehabiliteringen som alltid följer efter en knäprotesoperation. Att med träning arbeta upp styrka och rörlighet är en förutsättning för att bli helt återställd.

För Marie-Louise och Linda, som blev de första patienterna att opereras med sjukhusets nya operationsrobot, kommer rehabiliteringen förhoppningsvis att gå fortare och vara mindre smärtsam.

– Det är lite för tidigt för att kunna jämföra, men jag mår inte sämre nu än efter det att jag fick mitt första knä opererat på vanligt vis för ungefär ett år sedan, säger Marie-Louise som snabbt sade ja när hon fick frågan om att operera det andra knät med den nya roboten.

– Innan läkaren hann förklara hur det går till så tänkte jag att det var en robot som skulle utföra hela operationen, men så är det inte. Den är ju liksom bara ett verktyg.

Inte heller Linda Skoglund tvekade inför att låta sig opereras med den nya tekniken när läkaren under en informationsträff hade förklarat hur det fungerar.

– Visst blev jag lite pirrig först, men jag blev snabbt trygg och tyckte att det kändes bra att kunna vara med och bidra till utvecklingen. Det skulle faktiskt vara kul att se hur det går till under själva operationen, säger Linda som har ett stort intresse för teknik.

Mako, som operationsroboten heter, är internationellt sett varken ovanlig eller ny vid knäprotesoperationer. Men i Sverige är det alltså först nu den har börjat användas. Efter en lång tid av utbildningar och förberedelser kunde de första patienterna börja opereras i Lindesberg och på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Mölndal i november förra året. Operationerna genomförs som del utav en forskningsstudie i vilken den robotassisterade kirurgin jämförs med den traditionella.

– Det är inte självklart att börja använda en robot. Men när vi lärde oss hur Mako fungerar förstod vi att den verkligen gör operationen bättre. Det går att kontrollera och förutse arbetet på ett helt annat sätt än vad man kan göra med bara synen och händerna, säger Per Wretenberg, professor i ortopedi och en av personerna i det team som arbetar med den nya operationsroboten i Lindesberg.

Artros i knäleden är orsaken till varför både Linda Skoglund och Marie-Louise Gustavsson nu har fått proteser. Sjukdomen utvecklas ofta långsamt under många år och vissa drabbas hårdare än andra. Linda minns tydligt när hon förstod att något inte stod rätt till i knät. Besvären kom plötsligt.

– Jag skulle gå uppför en trappa och på första fotsteget small det bara till i knät. Efter röntgen kunde de konstatera att det var artros. Sedan dess har jag inte kunnat gå utan kryckor och värken har bara blivit värre och värre, berättar hon.

För Marie-Louise har besvären kommit mer succesivt under en längre tid och hon har klarat sig undan den konstanta värken.

– Jag har kunnat cykla och hålla på i trädgården, men att gå en längre sträcka har blivit svårare och svårare och till slut förstod jag att något behövde göras, berättar hon.

De allra flesta som genomgår en vanlig knäprotesoperation blir helt återställda, men ungefär 15 procent av patienterna upplever fortsatt vissa besvär och det kan vara svårt att utröna vad det beror på. Operationsteamet i Lindesberg tror att den robotassisterade kirurgin är helt nödvändig för att lyckas förfina operationsmetoden och därmed få fler att bli helt återställda.

– Den grupp patienter som inte blir helt bra efter sina protesoperationer är ju relativt liten, men det finns definitivt utrymme för att bli ännu bättre. Den här tekniken tror jag verkligen är en förutsättning för att vi ska lyckas med det, säger Gunnar Falk, överläkare i ortopedi. Han påpekar att man inte får tro att roboten gör något av sig självt. Kirurgen har i alla lägen kontroll över förloppet.

Styrkan med operationsroboten är att den vet exakt hur knäet ser ut. Innan operationen görs en datatomografi, en form av röntgen, som ger en mycket detaljerad bild. Bilden av datatomografin kalibreras sedan med patientens riktiga knä. På så vis kan roboten i förväg ställas in att utföra en sågning på en punkt i knäet som den hela tiden vet precis var den är genom att förhålla sig till bilden.

– Då spelar det ingen roll om knäet ligger lite snett eller böjt, för datorn i roboten följer hela tiden med, säger Per Wretenberg.

Innan knäprotesoperationer med roboten Mako kan genomföras på fler sjukhus behövs ett godkännande från Läkemedelsverket. I dagsläget kan den inte säljas till Sverige. De exemplar som finns i Lindesberg och på Sahlgrenska är tillsvidare bara utlånade av den amerikanska tillverkaren Stryker.

Operationerna som nu genomförs utgör de forskningsstudier som är en förutsättning för att operationsroboten kan börja användas brett i den svenska sjukvården. Men efter mer än 800 000 genomförda operationer i utlandet är tekniken långt ifrån ny och oprövad.

– Vi vet att operationsroboten är säker och inte har några negativa effekter. I den här studien frågar vi oss hur mycket bättre den robotassisterade kirurgin är i jämförelse med den vanliga, berättar Gunnar Falk.

Men oavsett operationsmetod är rehabiliteringen efter operationen lika viktig. Att bli helt återställd kan ta uppemot ett år och hur det går för Marie-Louise och Linda får tiden utvisa. Först väntar hemmaträning och besök hos fysioterapeut. Under tiden ser de fram emot att så småningom äntligen kunna göra sådant som artrosen under en lång tid har satt stopp för.

– Jag längtar efter att kunna arbeta i trädgården. Klippa gräset, skotta snö och bara vara ute i naturen. Sen ser jag väldigt mycket fram emot att åka till Norge på sommaren, som vi alltid gjorde förut, säger Linda.

För Marie-Louise är det promenaderna hon tänker mest på.

– Ja, jag längtar väldigt mycket efter att kunna gå längre sträckor, säger hon.

Text: Emil Nylén Danielsson
Foto: Håkan Risberg