Vi måste jobba smartare

– Vi har inte råd att fortsätta som vi gör idag, säger förvaltningschef Petter Arneback-Hjulström.

Förvaltningen jobbar främst mot tre olika nämnder – regional tillväxtnämnd, kulturnämnd och kollektivtrafiknämnd. 

– Regional tillväxtnämnd och kultur-nämnd har en ekonomi i balans, men kollektivtrafiknämnden har ett underskott på drygt 150 miljoner kronor enligt prognosen. Det beror till stor del på ökade kostnader för vår trafik, säger Petter Arneback-Hjulström.

Kommande år ska regionala tillväxt-nämnden spara 29 miljoner, kulturnämnden 18 miljoner och kollektivtrafiknämnden
50 miljoner kronor.

– Att kollektivtrafiknämndens sparbeting inte är större beror på att intäkterna från den skattehöjning som vi nu genomför fördelas på hälso- och sjukvårdsnämnden och kollektivtrafiknämnden. Vi får ett tillskott på drygt 100 miljoner, berättar Petter Arneback-Hjulström.

Inom förvaltningen tas handlingsplaner fram för att öka intäkterna och minska kostnaderna.

– Vi tittar bland annat på intern effektivisering. Vi måste jobba smartare med färre anställda, säger Petter Arneback-Hjulström.
De stöd som regionala tillväxtnämnden och kulturnämnden delar ut till externa organisationer och insatser ska ses över och minskas. På trafiksidan höjs taxorna med tio procent och trafikutbudet ses över för både stads- och regiontrafik

Kollektivtrafiknämndens uppdrag gäller både allmän kollektivtrafik, det vill säga bussar och tåg, och särskild kollektivtrafik, så
kallade serviceresor, dit färdtjänstresor, sjukresor och skolskjutsplanering hör.

– Vi ser över hur vi kan minska kostnaderna för sjukresor, som är det som berör vår ekonomi. Men även för färdtjänsten, som vi fakturerar kommunerna för, säger Petter Arneback-Hjulström.

Idag är det till exempel gratis att åka sjukresor med allmän kollektivtrafik.

– Där ser vi över reglementet. Vi har inte råd att fortsätta med den service vi har idag, konstaterar Petter Arneback-Hjulström.

Även om det ekonomiska läget är tufft vill förvaltningen fokusera ännu mer på länets största utmaningar.

– Vi har identifierat tre områden där vi ser särskilt stora gap och där vi behöver kraftsamla tillsammans med länets övriga aktörer, berättar Petter Arneback-Hjulström.

Det första området är barn och ungas förutsättningar att möta sin framtid.

– Tittar vi på dem som går ut grundskolan med godkända betyg så ligger Örebro län sämst till i Sverige. Det är en utmaning ur många perspektiv. Här tittar vi på hur vi, tillsammans med länets övriga aktörer, kan förbättra förutsättningarna för barn och unga att möta sin framtid, säger Petter Arneback-Hjulström.

Det andra området man vill satsa extra på är den gröna omställningen.

– Där har vi stora utmaningar, bland annat klimatfrågan. Kan vi dra nytta av den gröna omställningen finns det andra tillväxtfaktorer som kan vara positiva. Det kan vara viktigt för etableringar i vår region, säger Petter Arneback-Hjulström.

Det tredje området är inkludering.

– Många står utanför på olika sätt, bland annat på arbetsmarknaden. Vi vill riva hinder för utsatta grupper. På grund av det ekonomiska läget kommer vi inte kunna jobba med allt som vi har jobbat med tidigare, men vi försöker fokusera mer och har de här tre särskilda fokusområdena, säger Petter Arneback-Hjulström.