Forskning visar att patienter söker ambulanssjukvård utan att behöva akutsjukvårdens resurser

Erik Höglund har i sin avhandling tittat på patientsäkerhet och bedömning av vårdnivå för patienter som söker ambulanssjukvård och som inte transporteras med ambulans till en akutmottagning.

– Vi har sett att allt fler söker hjälp för lågakuta tillstånd. Våra resurser och möjligheter att bedöma de patienterna är begränsade. Andelen som hänvisas av ambulanssjukvården ökar dessutom för varje år, från 12 till 20 procent, säger Erik Höglund, ambulanssjuksköterska inom verksamhetsområde Ambulanssjukvård i Region Örebro län samt medicine doktor vid Institutionen för hälsovetenskaper på Örebro universitet.

I sin forskning har han sett att det inte verkar finnas någon enskild och enkel förklaringsmodell till varför hänvisningarna inom ambulanssjukvården ökar. Delvis skulle det kunna bero på en allmän förändring i sökbeteende, tillgänglighet till vård samt en ökad kompetens och förmåga hos ambulanssjukvården.

Patienters sjukdomstillstånd avgör vårdnivå

För att de vårdsökande med störst behov ska kunna ges företräde till vård har ambulanssjukvården, både nationellt och internationellt, börjat hänvisa patienter till andra vårdnivåer än ambulanssjukvård och akutmottagningsomhändertagande.

– Vi har sett att det är både resurs- och kostnadseffektivt att omhänderta vårdsökande på rätt vårdnivå. Det kan vara att patienten efter en bedömning av ambulanssjukvården i Region Örebro län får stanna kvar i hemmet med egenvårdsråd, besöka primärvården eller ta sig själv, alternativt med sjukresa, till akutmottagningen för vidare undersökning, berättar han.

De intervjuer som har genomförts visade att patienterna kunde skämmas om de upplevde att de kontaktat ambulanssjukvården i onödan. Något som kan leda till att patienterna inte följer givna råd eller söker akutsjukvård igen om nya och potentiellt allvarliga symtom uppstår.

– Min forskning visade att ambulanspersonalen upplevde att hänvisningsbedömningarna var komplexa, krävande och innebar ett stort ansvar. Personalen kunde känna frustration när de upplevde att ambulanssjukvården användes på ett felaktigt sätt. Denna frustration kan påverka hänvisningsbedömningarna och även patientsäkerheten, säger han.

Erik Höglund hoppas att hans forskning kommer att förbättra mötet mellan ambulanspersonalen och patienterna, utveckla hänvisningsriktlinjerna och förfina prioriteringarna i valet av vårdnivå för patienter som söker ambulans- och akutsjukvård. På så sätt kan patienter med akuta sjukvårdsbehov identifieras och de patienter som har störst behov ges företräde till vård.